frustrate
verb
Pronunciation: /frʌˈstreɪt, ˈfrʌs-/

Origin:
late Middle English: from Latin frustrat- 'disappointed', from the verb frustrare, from frustra 'in vain'
frustrateverbPronunciation: /frʌˈstreɪt, ˈfrʌs-/ ![]() Origin:late Middle English: from Latin frustrat- 'disappointed', from the verb frustrare, from frustra 'in vain' |
Nearby Words |
||